world trade center
world trade center
muskler information
muskler
Allmänt
world trade center
muskler
Varje rörelse som kroppen gör beror på att en eller flera muskler drar ihop sig. Musklerna samarbetar genom att en muskel spänns (den muskeln kallas då agonist) och en slappnar av (den muskeln kallas antagonist).
Ett exempel på hur det fungerar är armbågsböjaren. När man böjer armen så drar biceps ihop sig, medan triceps slappnar av.
Då är biceps agonist och triceps antagonist.
Om man istället sträcker ut armen så blir triceps agonist (den spänns) och biceps blir antagonist (den sträcks ut). Alla muskler är alltså både agonister och antagonister.
När en muskel ska dra ihop sig sker ett komplicerat samspel mellan hjärnan, ryggmärgen och nerverna.
Nerverna kan även få impulser från andra delar av nervsystemet samt från sinnesorgan i muskler och leder.
muskler
Varje rörelse som kroppen gör beror på att en eller flera muskler drar ihop sig. Musklerna samarbetar genom att en muskel spänns (den muskeln kallas då agonist) och en slappnar av (den muskeln kallas antagonist).
Ett exempel på hur det fungerar är armbågsböjaren. När man böjer armen så drar biceps ihop sig, medan triceps slappnar av.
Då är biceps agonist och triceps antagonist.
Om man istället sträcker ut armen så blir triceps agonist (den spänns) och biceps blir antagonist (den sträcks ut). Alla muskler är alltså både agonister och antagonister.
När en muskel ska dra ihop sig sker ett komplicerat samspel mellan hjärnan, ryggmärgen och nerverna.
Nerverna kan även få impulser från andra delar av nervsystemet samt från sinnesorgan i muskler och leder.
muskler
Musklernas uppbyggnad
Rörelse, stadga och skydd
Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.
Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelser i lederna och kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga, utan även
- stadga åt skelettet
- skydd åt de inre organen
- möjlighet att tala, svälja och tugga, och att visa känseluttryck i form av olika miner
- kontroll över tarmens och urinblåsans tömning
- hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna
Musklerna ger rörelseförmåga, stadga och skydd.
Celler som drar ihop sig
Halva kroppsvikten utgörs av muskulaturen. Muskelvävnaden består av celler som kan dra ihop sig som svar på nervimpulser. Muskelcellerna brukar även kallas för muskelfibrer eftersom de är så långsträckta. Sammandragningarna av musklerna ger kraft.
Tre olika slags muskler
Muskulaturen i vår kropp är av tre slag:
- Hjärtmuskulatur bygger upp vårt hjärta. Muskelfibrerna är ofta förgrenade och bildar tredimensionella nätverk. Hjärtmuskulaturens sammandragningar pumpar ut blodet i kärlen. Muskulaturen är både uthållig och snabb, men kan inte styras av viljan.
- Skelettmuskulatur bygger upp de stora muskler som bland annat finns i armar och ben. Muskulaturen kallas även tvärstrimmig eftersom den ser randig ut när man tittar på den i mikroskop. Skelettmusklerna fäster vid skelettet eller bindväv och kan påverkas av viljan. Den arbetar snabbt men är inte så uthållig.
- Glatt muskulatur finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen. Den kan inte styras av viljan och är uthållig men långsam. Sammandragning av den glatta muskulaturen påverkar blodflödet genom blodkärlen och luftflödet genom luftrören. Den glatta muskulaturen pressar också urinen och mag-tarminnehållet vidare.
När man pratar om muskler i samband med rörelseapparaten menar man skelettmuskulatur.
Det finns tre olika slags muskulatur i kroppen.
Skelettmusklernas uppbyggnad
Skelettmuskelceller består av flera celler som smält ihop. Varje cell innehåller därför flera cellkärnor.
Efter födelsen bildas inte fler skelettmuskelceller. När vi växer ökar istället muskelcellernas storlek. En del muskelceller kan bli upp till 30 centimeter långa.
Skelettmuskelcellerna innehåller proteintrådar som ligger på ett mycket regelbundet sätt, vilket gör att muskelvävnaden ser tvärstrimmig ut när man tittar på den i mikroskop. Proteintrådarna är av två olika sorter, aktin och myosin.
Proteintrådarna kan förskjutas i förhållande till varandra så att de ibland ligger helt omlott och ibland mer åtskilda från varandra. När trådarna ligger omlott förkortas muskelcellen. Det är detta som sker när muskeln dras samman eller spänns.
Skelettmusklerna innehåller tunna trådar av två olika sorters protein, aktin och myosin. Proteintrådarna kan förskjutas i förhållande till varandra. När muskeln är avslappnad är proteintrådarna skilda från varandra (1). När muskeln dras samman glider trådarna av aktin och myosin in mellan varandra (2).
Cellerna ligger ihopbuntade
Muskelcellerna ligger jämsides med varandra i buntar som hålls ihop av bindväv. Flera buntar bildar tillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns en lite tjockare bindvävshinna. Den fortsätter ut i muskelns sena, som är uppbyggd av stram bindväv. Flera muskler kan ligga i muskelfack som avgränsas av bindväv.
Muskulaturen får syre och näringsämnen från blodkärl som går in i muskeln. Kärlen följer bindväven mellan muskelcellerna. När muskeln arbetar ökar blodflödet genom den. I bindväven går även nerver som förmedlar information till och från muskeln.
Muskelcellerna ligger parallellt i buntar som hålls ihop av bindväv (1). Flera buntar bildar tillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns en lite tjockare bindvävshinna som fortsätter ut i muskelns sena (2). Muskulaturen får syre och näringsämnen från blodkärl som går in i muskeln. Kärlen följer bindväven mellan muskelcellerna. I bindväven löper även nerver som förmedlar information till och från muskeln (3).
Musklerna fäster vid skelettet
Varje skelettmuskel fäster vid två eller flera punkter på skelettet. Vissa skelettmuskler fäster trots sitt namn i huden istället för vid skelettet. Det gäller framför allt ansiktets muskler. Muskelns ena fästpunkt kallar man för ursprung, den andra för fäste. När en muskel har flera ursprung säger man att den har flera huvuden.
Fästpunkterna vid skelettet sitter på varsin sida av en led. När muskeln drar ihop sig böjs eller sträcks leden. Tack vare hävstångseffekten kan en liten sammandragning ge en stor muskelrörelse.
Muskler som böjer i en led kallas böjmuskler, medan muskler som sträcker i en led kallas sträckmuskler. En muskel kan även påverka flera leder. När vi rör oss sker ett invecklat samspel mellan de olika musklerna. Därför blir våra rörelser mjuka och välbalanserade. Även vid vila finns en viss spänning i muskulaturen. Tack vare den kan vi stå upprätt och kroppens leder hålls ihop.
Skelettmuskler fäster vid skelettet.
Skelettmusklerna styrs av viljan
Skelettmuskulaturens sammandragningar styrs av vår vilja. Impulsen till sammandragningarna förmedlas av ryggmärgsnerver. En nervtråd kan styra flera hundra muskelceller i samma muskel. Eftersom en muskel kan innehålla tusentals muskelceller är många nervtrådar inblandade i att styra en muskel. Ju färre muskelceller som en nervtråd styr, desto bättre blir kontrollen av rörelsen.
Kontaktpunkten mellan nervtråd och muskelcell kallas motorändplatta. När nervimpulsen når motorändplattan frigörs ett ämne som för signalen vidare in i muskelcellen. Impulsen sätter i gång en rad reaktioner. Kalcium frisätts från förråd i muskelcellen och påverkar aktin- och myosintrådarna. "Små armar" på myosintrådarna hakar i aktintrådarna och drar i dem ungefär som vid årtag. På så sätt glider trådarna mer omlott. Muskelcellen, och därmed hela muskeln, dras ihop. När impulsen i nervtråden har passerat pumpas kalcium åter in i förråden och muskelcellen slappnar av.
När muskeln dras samman förbrukas mycket energi. Därför innehåller muskelcellerna många små "kraftverk", så kallade mitokondrier som producerar den energi som behövs. Energin kommer från näringen i maten som vi äter.
Muskelceller kan även lagra överskottsenergi i form av en kolhydrat som heter glykogen. Om den arbetande muskeln inte får tillräckligt med syre bryts inte näringsämnena ner fullständigt. Då bildas mjölksyra i muskulaturen, vilket leder till att man blir trött och känner smärta i musklerna.
En nervtråd kan styra flera hundra muskelceller.
Stora muskler
Kroppens större muskler
Vår kropp innehåller drygt 600 skelettmuskler. Muskler som påverkar en viss led är ofta ordnade i grupper. Muskler som har samma funktion och hjälps åt i sitt arbete kallas agonister eller synergister. Muskler som motverkar varandra kallas antagonister. De olika muskelgrupperna samspelar på ett invecklat sätt när man rör sig. Rörelserna blir därför smidiga.
Några av kroppens viktigare skelettmuskler beskrivs mer i detalj nedan.
Huvudets muskler
I ansiktet finns flera små ytliga muskler som sköter mimiken, samt öppnar och stänger ögonen och munnen. Med hjälp av dessa muskler kan vi bland annat rynka pannan, le, puta med munnen och blinka. Muskulaturen gör att vi kan visa vår sinnesstämning i form av ansiktsuttryck till andra människor.
Vi har fyra tuggmuskler intill de båda käklederna. När vi tuggar dras dessa muskler samman. Djupare liggande muskler sköter ögonens, tungans och svalgets rörelser.
Med hjälp av ansiktets muskler kan vi bland annat rynka pannan, le, puta med munnen och blinka. Stora nickmuskeln, eller sneda halsmuskeln gör att man kan vrida och böja på huvudet.
Ha
muskler
Man behöver muskler för att röra armar, ben och midja. I din kropp så finns det 2 sorters muskler. Den ena muskeln kan du bestämma att den ska t.ex. hoppa och prata, medan den andra är automatisk som t.ex. tarmarna och hjärtat. Hjärtat slår 70 gånger per minut. Vi har 650 muskler i kroppen. I örat så sitter den minsta muskeln och den största sitter i ändan. Med hjälp av våra muskler och hjärnan så kan vi röra vårat skelett. Om vi inte hade muskler så skulle vi inte kunna röra oss. Musklerna kan spännas och slappnas av. Om man ramlar och man inte är tränad så har man sämre reflexer än de som är tränade. I vårt ansikte så har vi 43 muskler och när vi ler använder vi bara 17 muskler. Men när man gör en arg grimas så använder man alla 43 muskler. Vi har bl.a. muskler i underkäken som gör att vi kan tugga maten.
muskler
Utan muskler skulle kroppen mista majoriteten av sina funktioner, talet, kroppens rörelser och annat arbete skulle ej kunna genomföras.
Hur fungerar organet?
se svar ovan.
Vad händer om organet inte fungerar?
Hjärtat är kroppens viktigaste muskel, utan den skulle vi inte kunna leva. Dessutom så skulle rörelseapparaten inte kunna uppfylla de funktioner de är skapta för om de inte fungerade (gå, prata mm.)
Hur påverkar detta system den övriga kroppen?
Muskler är en form av kroppens arbetsstenar. Dessa gör med hjälp av leder och senor att vi kan röra oss och ta oss framåt. Musklerna kopplar samman resten av kroppens bestånds delar.
world trade center
11 September-Terror från skyn
11 September 2001 har påverkat 2000-talets första årtionde politiskt och ekonomiskt. Det är en dag som väcker mångas minne då det otänkbara inträffade. Två passagerarflygplan flög in i World Trade Center i New York och stadens två högsta byggnader kollapsade.
Foto: Taget vid minnesplats i New York
11 september inleddes som en vanlig dag i New York. Gatorna var fulla med folk som skulle till jobbet och det var liv och rörelse som det alltid är i staden. Plötsligt hördes ett dovt muller och människorna stirrade förbluffade upp i luften, sekunderna senare kraschade American Airlines Flight 11 in i World Trade Centers norra torn. Klockan var då 8.46 lokal tid. Sjutton minuter senare flög ett annat passagerarplan från Boston in i World Trade Centers södra torn. Båda tornen fattade omedelbart eld och en kraftig rök spreds över Manhattan. Sammanlagt beräknas 17 000 människor ha befunnit sig i byggnaderna när planen flög in i dem.
De personer som befann sig ovanför där planen kraschat försökte ta sig upp på utsiktsplatsen för att bli räddade av helikoptrar men de kunde inte komma fram pga röken. Andra såg ingen annan utväg än att hoppa ut genom fönstren. Samtidigt sattes det igång räddningsinsatser och brandmän och polis begav sig till World Trade Center. Tusentals människor lyckades ta sig ut ur byggnaderna men 9.59 kollapsade det södra tornet mitt under pågående räddningsinsats och förutom de som fanns inne i byggnaden omkom 300 brandmän. En halvtimme senare kollapsade det norra tornet och de 400 meter höga byggnaderna hade förvandlats till ruiner. Sammanlagt beräknas ca 2600 personer dött i attackerna varav samtliga 265 i flygplanen.
|
World Trade Center
De två tvillingtornen färdigställdes i början på 1970-talet och det norra tornet blev då världens högsta byggnad med sina 417 meter (526 meter med masten på taket). Inne i byggnaderna arbetade över 50 000 personer och hundratusentals besökte byggnaderna varje år. 1993 utsattes det norra tornet för en terroristattack när en lastbil full av sprängmedel detonerade i garaget. Sex människor dog i attacken men byggnaderna stod kvar. Efter terroristattacken 2001 påbörjades ett intensivt röjningsarbete i det område WTC rasat. Området fick namnet Ground Zero och på denna plats har man beslutat att bygga fyra nya skyskrapor varav den högsta kommer att mäta 541 meter och därmed bli USA: s högsta byggnad. |
Terroristattack
Orsaken till att flygplanen flög in i World Trade Center berodde på att det var en samordnad terroristattack, troligen utförd av en terroristgrupp som heter Al Qaida. Den som utpekats som ledare för denna organisation är saudiern Usama Bin Laden som efter attackerna blev efterlyst världen över. Själva kapningen utfördes av 19 personer som tog kontroll över fyra flygplan. Två flög in i WTC och ett flög in i USA: s försvarshögkvarter Pentagon där 125 personer omkom. Det fjärde planet kraschade på en fält i Pennsylvania efter att passagerare på flygplanet försökt att övermanna kaparna. Målet för det fjärde planet var troligtvis Capitolium i Washington som är USA: s regeringsbyggnad.
Efter attacken…
Terroristattackerna mot WTC fick efterverkningar som påverkat människor världen över under hela årtiondet. Direkt efter attackerna växte en osäkerhet och rädsla fram i västvärlden om var nästa attack skulle inträffa. En intensiv jakt på terrorister världen över inleddes. Amerikanskt stridsflyg anföll bl a mål i Afghanistan för att slå ut terrornätverket Al-Qaida.
Se bilder från 11 september (extern länk från Youtube)
Kriget i Afghanistan
Sovjetunionen ockuperade Afghanistan fram till 1986 och efter att de lämnat landet har Afghanistan haft en osäker politisk situation med inre strider. 1996 kom Talibanerna till makten och införde nya lagar som bl.a. innebar att kvinnor var tvungna att gå klädda i burqa, förbud mot musik och begränsningar av kvinnans rättigheter. Efter terroristattackerna mot WTC riktades världens blickar mot Afghanistan eftersom Usama Bin Laden och terrornätverket Al Qaida hade kopplingar till talibanregimen. Den USA-ledda invasionen påbörjades 7 oktober 2001 och talibanregimen föll på bara några dagar. FN inrättade en provisorisk regering ledd av Hamid Karzai. Karzai vann också det första fria demokratiska valet 2004 och blev landets president. Invasionens mål var dels att avsätta talibanregimen men också att finna Bin Laden och ledarna för talibanerna. Talibansympatisörer har sedan 2004 fört ett gerillakrig mot Kazais USA-stödda regering vilket inneburit att en internationell trupp (ISAF) blivit stationerad i landet för att upprätthålla ordningen.
Sverige bidrar med soldater i International Security Assistance Force (ISAF) som är en fredsbevarande styrka. ISAF tillkom genom ett beslut i FN: s säkerhetsråd för att upprätthålla lag och ordning i huvudstaden Kabul. ISAF:s mandat har utökats till hela Afghanistan och de hjälper också till med att bygga upp landets infrastruktur. Den svenska Afghanistanstyrkan har ansvaret för ett område i norra Afghanistan tillsammans med finska soldater. 2009 var ca 400 svenska soldater stationerade i Afghanistan.
Kriget i Irak
Efter 11 september förklarade USA:s dåvarande president George W Bush krig mot terrorismen och Irak var ett av de länder som ansågs stödja terrorism. Iraks diktator Saddam Hussein använde sig av massförstörelsevapen redan 1986 då irakisk militär släppte stridsgas över byn Halabja och 5000 människor dog. Under 2002-2003 intensifierades debatten om att avrusta Irak då rykten om att landet höll på att utveckla kärnvapen spreds. FN:s vapeninspektörer besökte Irak men kunde inte finna några bevis på att landet utvecklade massförstörelsevapen. USA försökte ändå att få FN:s stöd för en väpnad invasion av Irak. Trots uteblivet stöd från FN så inledde amerikanska styrkor invasionen av Irak 20 mars 2003. Kriget kunde följas i direktsänd tv och USA: s precisionsbombningar visades i CNN. Även den irakiska sidan försökte använda tv för att stärka den egna befolkningens stridsvilja genom uttalanden från informationsministern Said as-Sahaf (också kallad Bagdad Bob). Sahafs uttalanden ansågs i krigets slutskede som bisarra när han meddelade stora irakiska krigsframgångar trots att amerikanska styrkor nästan intagit huvudstaden Bagdad.
Tre veckor efter att invasionen inleddes hade koalitionens trupper intagit Bagdad och Saddam Hussein och hans närmaste män flytt. George W Bush meddelade i maj 2003 att den militära operationen var över. I december samma år greps Saddam Hussein i närheten av sin gamla hemstad Tikrit. Saddam Hussein dömdes för otaliga brott och avrättades genom hängning. Tiden efter invasionen har varit politiskt instabil i Irak. Grupperingar har stridit mot varandra och tusentals civila har dödats i sprängattentat. USA har haft en stor militär närvaro i landet och 2009 var ca 140 000 soldater stationerade i Irak.
USA fann inte några massförstörelsevapen i Irak och har fått hård internationell kritik för invasionen. I mellanöstern har hatet mot USA eskalerat och även den amerikanska befolkningens stöd för invasionen är numera svagt.
Karta över Mellanöstern
Vill du träna på Mellanösterns karta? Besök extern länk
world trade center
11 September-Terror från skyn
11 September 2001 har påverkat 2000-talets första årtionde politiskt och ekonomiskt. Det är en dag som väcker mångas minne då det otänkbara inträffade. Två passagerarflygplan flög in i World Trade Center i New York och stadens två högsta byggnader kollapsade.
Foto: Taget vid minnesplats i New York
11 september inleddes som en vanlig dag i New York. Gatorna var fulla med folk som skulle till jobbet och det var liv och rörelse som det alltid är i staden. Plötsligt hördes ett dovt muller och människorna stirrade förbluffade upp i luften, sekunderna senare kraschade American Airlines Flight 11 in i World Trade Centers norra torn. Klockan var då 8.46 lokal tid. Sjutton minuter senare flög ett annat passagerarplan från Boston in i World Trade Centers södra torn. Båda tornen fattade omedelbart eld och en kraftig rök spreds över Manhattan. Sammanlagt beräknas 17 000 människor ha befunnit sig i byggnaderna när planen flög in i dem.
De personer som befann sig ovanför där planen kraschat försökte ta sig upp på utsiktsplatsen för att bli räddade av helikoptrar men de kunde inte komma fram pga röken. Andra såg ingen annan utväg än att hoppa ut genom fönstren. Samtidigt sattes det igång räddningsinsatser och brandmän och polis begav sig till World Trade Center. Tusentals människor lyckades ta sig ut ur byggnaderna men 9.59 kollapsade det södra tornet mitt under pågående räddningsinsats och förutom de som fanns inne i byggnaden omkom 300 brandmän. En halvtimme senare kollapsade det norra tornet och de 400 meter höga byggnaderna hade förvandlats till ruiner. Sammanlagt beräknas ca 2600 personer dött i attackerna varav samtliga 265 i flygplanen.
|
World Trade Center
De två tvillingtornen färdigställdes i början på 1970-talet och det norra tornet blev då världens högsta byggnad med sina 417 meter (526 meter med masten på taket). Inne i byggnaderna arbetade över 50 000 personer och hundratusentals besökte byggnaderna varje år. 1993 utsattes det norra tornet för en terroristattack när en lastbil full av sprängmedel detonerade i garaget. Sex människor dog i attacken men byggnaderna stod kvar. Efter terroristattacken 2001 påbörjades ett intensivt röjningsarbete i det område WTC rasat. Området fick namnet Ground Zero och på denna plats har man beslutat att bygga fyra nya skyskrapor varav den högsta kommer att mäta 541 meter och därmed bli USA: s högsta byggnad. |
Terroristattack
Orsaken till att flygplanen flög in i World Trade Center berodde på att det var en samordnad terroristattack, troligen utförd av en terroristgrupp som heter Al Qaida. Den som utpekats som ledare för denna organisation är saudiern Usama Bin Laden som efter attackerna blev efterlyst världen över. Själva kapningen utfördes av 19 personer som tog kontroll över fyra flygplan. Två flög in i WTC och ett flög in i USA: s försvarshögkvarter Pentagon där 125 personer omkom. Det fjärde planet kraschade på en fält i Pennsylvania efter att passagerare på flygplanet försökt att övermanna kaparna. Målet för det fjärde planet var troligtvis Capitolium i Washington som är USA: s regeringsbyggnad.
Efter attacken…
Terroristattackerna mot WTC fick efterverkningar som påverkat människor världen över under hela årtiondet. Direkt efter attackerna växte en osäkerhet och rädsla fram i västvärlden om var nästa attack skulle inträffa. En intensiv jakt på terrorister världen över inleddes. Amerikanskt stridsflyg anföll bl a mål i Afghanistan för att slå ut terrornätverket Al-Qaida.
Se bilder från 11 september (extern länk från Youtube)
Kriget i Afghanistan
Sovjetunionen ockuperade Afghanistan fram till 1986 och efter att de lämnat landet har Afghanistan haft en osäker politisk situation med inre strider. 1996 kom Talibanerna till makten och införde nya lagar som bl.a. innebar att kvinnor var tvungna att gå klädda i burqa, förbud mot musik och begränsningar av kvinnans rättigheter. Efter terroristattackerna mot WTC riktades världens blickar mot Afghanistan eftersom Usama Bin Laden och terrornätverket Al Qaida hade kopplingar till talibanregimen. Den USA-ledda invasionen påbörjades 7 oktober 2001 och talibanregimen föll på bara några dagar. FN inrättade en provisorisk regering ledd av Hamid Karzai. Karzai vann också det första fria demokratiska valet 2004 och blev landets president. Invasionens mål var dels att avsätta talibanregimen men också att finna Bin Laden och ledarna för talibanerna. Talibansympatisörer har sedan 2004 fört ett gerillakrig mot Kazais USA-stödda regering vilket inneburit att en internationell trupp (ISAF) blivit stationerad i landet för att upprätthålla ordningen.
Sverige bidrar med soldater i International Security Assistance Force (ISAF) som är en fredsbevarande styrka. ISAF tillkom genom ett beslut i FN: s säkerhetsråd för att upprätthålla lag och ordning i huvudstaden Kabul. ISAF:s mandat har utökats till hela Afghanistan och de hjälper också till med att bygga upp landets infrastruktur. Den svenska Afghanistanstyrkan har ansvaret för ett område i norra Afghanistan tillsammans med finska soldater. 2009 var ca 400 svenska soldater stationerade i Afghanistan.
Kriget i Irak
Efter 11 september förklarade USA:s dåvarande president George W Bush krig mot terrorismen och Irak var ett av de länder som ansågs stödja terrorism. Iraks diktator Saddam Hussein använde sig av massförstörelsevapen redan 1986 då irakisk militär släppte stridsgas över byn Halabja och 5000 människor dog. Under 2002-2003 intensifierades debatten om att avrusta Irak då rykten om att landet höll på att utveckla kärnvapen spreds. FN:s vapeninspektörer besökte Irak men kunde inte finna några bevis på att landet utvecklade massförstörelsevapen. USA försökte ändå att få FN:s stöd för en väpnad invasion av Irak. Trots uteblivet stöd från FN så inledde amerikanska styrkor invasionen av Irak 20 mars 2003. Kriget kunde följas i direktsänd tv och USA: s precisionsbombningar visades i CNN. Även den irakiska sidan försökte använda tv för att stärka den egna befolkningens stridsvilja genom uttalanden från informationsministern Said as-Sahaf (också kallad Bagdad Bob). Sahafs uttalanden ansågs i krigets slutskede som bisarra när han meddelade stora irakiska krigsframgångar trots att amerikanska styrkor nästan intagit huvudstaden Bagdad.
Tre veckor efter att invasionen inleddes hade koalitionens trupper intagit Bagdad och Saddam Hussein och hans närmaste män flytt. George W Bush meddelade i maj 2003 att den militära operationen var över. I december samma år greps Saddam Hussein i närheten av sin gamla hemstad Tikrit. Saddam Hussein dömdes för otaliga brott och avrättades genom hängning. Tiden efter invasionen har varit politiskt instabil i Irak. Grupperingar har stridit mot varandra och tusentals civila har dödats i sprängattentat. USA har haft en stor militär närvaro i landet och 2009 var ca 140 000 soldater stationerade i Irak.
USA fann inte några massförstörelsevapen i Irak och har fått hård internationell kritik för invasionen. I mellanöstern har hatet mot USA eskalerat och även den amerikanska befolkningens stöd för invasionen är numera svagt.
Karta över Mellanöstern
Vill du träna på Mellanösterns karta? Besök extern länk
world trade center
Den 11 september hände något fruktansvärt i Manhattan. En organisation som kallas al-Qaida attackerade World Trade Center och Pentagon. Väldigt många människor dog och World Trade Center tornen föll ihop.
En del åtgärder gjordes, och Bush hanterade situationen på ett sätt som man kan diskutera om det va bra eller dåligt. Det har kommit fram saker som man kan tycka är skumma, som Bush kontakt med bin Ladin familjen, och hur Saudierna har hur mycket investerande pengar i USA som helst.
Efter attacken så började USA strida först i Afghanistan för att göra hämnd mot al-Qaida och ta fast bin Ladin. Men det var inte va Bush va mest intresserad över att göra. Han ville hellre sätta igång att kriga i Irak, och de gjorde de lite senare. I båge Afghanistan och Irak gick allting för långt.
I samband med attacken så öppnades även ett fängelse på Guantanamo på Kuba, som heter Guantanamo Bay. Där sitter det personer som man tros ha information om terrororganisationer osv. Problemet där är bara att fångarna har inga rättigheter, och vakterna behandlar dem väldigt fel.
MUSKLER
Muskelskador inom idrott är vanliga, men de förekommer även inom fritids- och arbetslivet. Muskelskador delas upp i två typer, kontusionsskador och distensionsskador.
Kontusionsskador uppstår vid ett slag eller spark mot muskeln, t.ex. ett knä mot låret. Då brister muskelfibrer och det uppstår en blödning i muskeln. Just detta exempel bildar en lårkaka. Vid kontusionsskador uppstår alltid skadan på det stället där våldet träffade muskeln. Om muskeln är kraftigt aktiverad brister fibrerna nära skinnet (ytlig muskelskada) och om muskeln är avslappnad brister fibrer nära benet (djup muskelskada)
Distensionsskada uppstår vid överbelastning. Skadan uppstår när muskeln aktiveras så kraftigt att muskelfibrerna går av. Framförallt kan dessa skador ske vid kraftig excentrisk och koncentrisk muskelaktiverng. Distensionsskador kan uppstå under löpning vid t ex snabb acceleration, snabb riktningsförändring eller kraftig inbromsning. Skadan kan även uppstå vid hopp, kast, slag med racket, i en kollision med annan spelare eller vid fall. Om ena foten glider iväg kan en muskelbristning ske i quadriceps, hamstrings (baksida) och adduktor longus (ljumsken).
Bristningarna uppstår oftast i övergången mellan muskel och sena.
Blödningar vid muskelskador
När muskelfibrer brister vid sen skada brister det även blodkärl och en blödning uppstår.
Om blödningen uppstår vid fysisk aktivitet blir blodgenomströmmningen 10-20 gånger så stor genom muskeln som i vila. Därför uppstår en snabbare och kraftigare blödning under idrottsutövning.
Det finns två olika blödningar; intramuskulär (innesluten) blödning och intermuskulär (utspridd) blödning.
Vid en intramuskulär blödning är muskelhinnan (fascia) intakt. Fascia är den som omsluter muskeldelen där bristningen har uppstått. Muskeltrycket ökar, detta motverkar blödningen, men den skadade känner smärta och har svårt att aktivera muskeln. Kroppen har svårare att hantera en intramuskulär blödning än en intermuskulär. Återhämtningen från skadan tar längre tid och det finns större risk för komplikationer.
Intermuskulär blödning uppstår när muskelhinnan (fascian) brister vid skada. Blödningen brukar då sprida sig i muskeln och trycket ökar inte på smma sätt som vid en intramuskulär blödning. Denna skada gör mindre ont och muskeln blir lättare att aktivera. Detta ger mindre problem vid återhämtning.
Behandling
Det är svårt att bedöma hur stor en muskelskada är, dvs. hur många muskelfibrer som brister och hur stor blödning som uppstår. Vid blödning ska akut behandling göras. Först ska man vara säker på att skadan är en lokal muskelskada, inget benbrott, ledbandsskada eller annan skada. Muskelskadan ska ske med avlastning från belastning som ger smärta, tryckförband och kyla. Muskeln ska hållas i högläge under 20-40 min.
En muskel kan även brista totalt. Då uppstår ett gap mellan muskeldelarna. Detta brukar ses och kännas, om bristningen sker i lårmuskeln (quadriceps) eller i överarmens armbågsböjare (biceps). Då har den skadade svårt att aktivera muskeln. Gapet syns tydligare efter några veckor/månader, speciellt när muskeln aktiveras. Då ser den ut som en knöl i muskeln. Vid mindre bristningar repareras muskelfibrerna och återbildas när det läker. Läkningen kan se ut som en bindväv eller “ärrvävnad” men som inte har samma egenskaper som muskelfibrer. För att motverka utveckling av bindväv genom bra omhändertagande och rehabilitering av muskelskadan.
Läkningen blir längre ju större gap och ju större blödning som uppstår och desto svårare blir det att begränsa utveckling av “ärrvävnad”. Vid en stor muskelskada är det då viktigt att omedelbart försöka begränsa blödningen och se till att muskelfibrerna ligger så nära varandra som möjligt under de första dygnen.
Vid en akut skada kan man börja rehabiliteringen efter 2-4 dagar. Då ska även svullnad och blödning bedömas. Om svullnaden är minimal och blödningen syns på huden med en missfärgning (blå, gul eller röd) kan man misstänka en intermuskulär blödning.
Om det är en lokal svullnad men ingen missfärgning har uppstått misstänks en intramuskulär blödning. Då måste det vara en försiktighet vid rehabilitering och långsammare stegring av träning.
Vid ren muskelskada brukar man väldigt sällan operera. Vid osäkerhet av en skadas omfattning kan man utvärdera skadan via ultraljudsundersökning.
Man rehabiliterar muskelskador tidigt med fysisk aktivitet. Då går läkningen snabbare och slutresultatet blir bättre. Med lätt träning går reparation och nybildning av muskelfibrer och blodkärl mycket fortare. Belastningen stegras då successivt. Man brukar börja rehabiliteringen med lätta dynamiska övningar, te x bassängträning, cykelträning eller lätta styrketräningsövningar. Stretching är inte nödvändigt i början av rehabiliteringen.
En mindre muskelskada läker normalt på 2-4 veckor medan en större bristning kan ta 2-6 månader att läka. Mediciner som antiinflammatoriska mediciner och kortisoninjektioner bör undvikas, detta kan leda till en försenad läkning av skadan.
.
MUSKLER
Senskador är vanliga då man inte vilar tillräckligt mycket mellan träningspassen och då man samtidigt överbelastar kroppen. Vid en senskada kan fibrer i senorna gå av vilket ger smärta och leder till en inflammation. Råkar du ut för en inflammation bör du tänka på att inte använda antiinflammatoriska medel eftersom dessa kan göra dina senor betydligt skörare.
Hur vet du om du råkat ut för en inflammation?
- Du upplever smärta
- Du kan få en svullnad
- Du kan få en rodnad
- Du blir öm
- Du känner att du har nedsatt funktion
Muskelskador är vanliga då du belastar kroppen för mycket och vilar för lite. Vid muskelskador brukar muskeln ibland gå sönder eftersom en så kallad muskelbristning uppstår. När en muskel skadas läks den inte med nya muskelceller som man kan tro. Det är bindväv som hjälper till att läka muskeln. Det som är negativt med bindväv är att muskeln har en tendens att bli oelastisk och går av lättare vid senare belastning. För att undvika en ond cirkel av muskelskador bör man tänka på att värma upp ordentligt och stretcha.
Hur vet du om du råkat ut för en muskelskada?
- Du får blåmärken inom några dagar
- Du sväller
- Du känner ett ökat tryck
- Du upplever smärta
MUSKLER
Muskler har vi i hela kroppen och ger oss förmågan att hålla oss upprätta och förmågan att röra oss. Kroppen har flera typer av muskler; skelettmuskler, ringmuskler, glatta muskler och hjärtmuskulatur. Alla våra drygt 600 muskler är uppbyggda av fibrer. Varje fiber är en cell med flera cellkärnor vilket skiljer sig från resten av cellerna i kroppen som endast har en cellkärna. Det är så kallade myofibriller (buntar av fibrer) som är orsaken till att muskelfibrerna kontraherar (drar ihop sig) och vi exempelvis böjer armen eller benet. Varje myfibrill är uppdelad i sarkomerer som är mindre segment. Hur stark muskeln har att göra med hur den är uppbyggd och antalet sarkomerer. Musklens volym och längd har mindre betydelse.
Skelettmusklerna är de musklerna som vi har kontroll över och som hjälper oss att röra oss. Musklerna fäster vid skelettet via senor. Fibrerna kan antingen dra ihop sig, sträcka ut sig eller slappna av. Via nervsystemet talar vi om för muskeln vad den skall göra. När vi utsätter oss för en fara kan skelettmusklerna agera själva. Vi drar till exempel bort handen från något som bränns utan att vi tänker på det. Tack vare den här instinkten klarar vi oss från många faror i vardagen som annars kan få drastiska effekter. Ringmusklerna används för att öppna och stänga öppningar i kroppen, endast en del av dessa musklerna har vi kontroll över. Hjärtmuskeln är en muskel som vi inte reglerar medvetet. Oavsett om vi tänker på det eller inte kommer hjärtmuskelaturen att arbeta. Glatt muskulatur kontrollerar vi inte heller. Den glatta muskulaturen finner vi i tarmar, bodkärl och lungorna.
world trade center
Nitton män kapade fyra amerikanska inrikesplan. Sedan kaparna tagit över spakarna flögs två av planen, med 92 respektive 65 människor ombord, rakt in i World Trade Centers 110 våningar höga tvillingtorn i New York. Det första planet träffade norra tornet kvart i nio på morgonen, lokal tid. När det andra planet en kvart senare träffade södra tornet förstod alla att det inte var någon olyckshändelse.
Halv tio tillkännagav en skakad president George W Bush att USA utsatts för en terroristattack. Tio minuter senare flög det tredje planet, med 64 passagerare, in i USA:s militära högkvarter Pentagon i Washington. 125 anställda i byggnaden dödades. Strax därpå kollapsade World Trade Centers södra tvillingtorn.
Klockan tio störtade det fjärde planet sydöst om Pittsburgh. Innan dess hade en passagerare per telefon slagit larm om att planet kapats. Senare framkom att det fjärde planet varit på väg mot kongressbyggnaden i Washington, Capitolium.
Möjligen överfölls kaparna av passagerare som nåtts av meddelanden om vad som hänt de andra planen. När klockan närmade sig halv elva kollapsade även det norra tornet i World Trade Center.
Antalet dödsoffer enbart vid attacken mot World Trade Center uppskattades ett halvår senare till 2 823 personer, däribland 343 brandmän som omkom under räddningsarbetet.
Femton av de nitton kaparna härstammade från Saudiarabien. Ledaren var dock egyptiern Mohammad Atta, som flög det första planet in i World Trade Center. Atta hade kommit till Tyskland 1992 och anslutit sig till en cell inom al-Qaida i Hamburg, där han studerade vid stadens tekniska högskola. I början av 1999 tog al-Qaidas militära kommitté ett beslut, som godkändes av Usama bin Ladin, om att utföra en attack i stor skala mot USA. Pengar för att finansiera attackerna förmedlades via ett bankkonto i Hamburg.
