bexxixx.blogg.se

Rörelse, stadga och skydd

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.

Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelser i lederna och kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga, utan även

• stadga åt skelettet
• skydd åt de inre organen
• möjlighet att tala, svälja och tugga, och att visa känseluttryck i form av olika miner
• kontroll över tarmens och urinblåsans tömning
• hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna

Musklerna ger rörelseförmåga, stadga och skydd.

Celler som drar ihop sig

Halva kroppsvikten utgörs av muskulaturen. Muskelvävnaden består av celler som kan dra ihop sig som svar på nervimpulser. Muskelcellerna brukar även kallas för muskelfibrer eftersom de är så långsträckta. Sammandragningarna av musklerna ger kraft.

Tre olika slags muskler

Muskulaturen i vår kropp är av tre slag:

1. Hjärtmuskulatur bygger upp vårt hjärta. Muskelfibrerna är ofta förgrenade och bildar tredimensionella nätverk. Hjärtmuskulaturens sammandragningar pumpar ut blodet i kärlen. Muskulaturen är både uthållig och snabb, men kan inte styras av viljan.
2. Skelettmuskulatur bygger upp de stora muskler som bland annat finns i armar och ben. Muskulaturen kallas även tvärstrimmig eftersom den ser randig ut när man tittar på den i mikroskop. Skelettmusklerna fäster vid skelettet eller bindväv och kan påverkas av viljan. Den arbetar snabbt men är inte så uthållig.
3. Glatt muskulatur finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen. Den kan inte styras av viljan och är uthållig men långsam. Sammandragning av den glatta muskulaturen påverkar blodflödet genom blodkärlen och luftflödet genom luftrören. Den glatta muskulaturen pressar också urinen och mag-tarminnehållet vidare.

När man pratar om muskler i samband med rörelseapparaten menar man skelettmuskulatur.

Det finns tre olika slags muskulatur i kroppen.

Skelettmusklernas uppbyggnad

Skelettmuskelceller består av flera celler som smält ihop. Varje cell innehåller därför flera cellkärnor.

Efter födelsen bildas inte fler skelettmuskelceller. När vi växer ökar istället muskelcellernas storlek. En del muskelceller kan bli upp till 30 centimeter långa.

Skelettmuskelcellerna innehåller proteintrådar som ligger på ett mycket regelbundet sätt, vilket gör att muskelvävnaden ser tvärstrimmig ut när man tittar på den i mikroskop. Proteintrådarna är av två olika sorter, aktin och myosin.

Proteintrådarna kan förskjutas i förhållande till varandra så att de ibland ligger helt omlott och ibland mer åtskilda från varandra. När trådarna ligger omlott förkortas muskelcellen. Det är detta som sker när muskeln dras samman eller spänns.

Skelettmusklerna innehåller tunna trådar av två olika sorters protein, aktin och myosin. Proteintrådarna kan förskjutas i förhållande till varandra. När muskeln är avslappnad är proteintrådarna skilda från varandra (1). När muskeln dras samman glider trådarna av aktin och myosin in mellan varandra (2). 

Cellerna ligger ihopbuntade

Muskelcellerna ligger jämsides med varandra i buntar som hålls ihop av bindväv. Flera buntar bildar tillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns en lite tjockare bindvävshinna. Den fortsätter ut i muskelns sena, som är uppbyggd av stram bindväv. Flera muskler kan ligga i muskelfack som avgränsas av bindväv.

Muskulaturen får syre och näringsämnen från blodkärl som går in i muskeln. Kärlen följer bindväven mellan muskelcellerna. När muskeln arbetar ökar blodflödet genom den. I bindväven går även nerver som förmedlar information till och från muskeln.

Muskelcellerna ligger parallellt i buntar som hålls ihop av bindväv (1). Flera buntar bildar tillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns en lite tjockare bindvävshinna som fortsätter ut i muskelns sena (2). Muskulaturen får syre och näringsämnen från blodkärl som går in i muskeln. Kärlen följer bindväven mellan muskelcellerna. I bindväven löper även nerver som förmedlar information till och från muskeln (3).

Musklerna fäster vid skelettet

Varje skelettmuskel fäster vid två eller flera punkter på skelettet. Vissa skelettmuskler fäster trots sitt namn i huden istället för vid skelettet. Det gäller framför allt ansiktets muskler. Muskelns ena fästpunkt kallar man för ursprung, den andra för fäste. När en muskel har flera ursprung säger man att den har flera huvuden.

Fästpunkterna vid skelettet sitter på varsin sida av en led. När muskeln drar ihop sig böjs eller sträcks leden. Tack vare hävstångseffekten kan en liten sammandragning ge en stor muskelrörelse.

Muskler som böjer i en led kallas böjmuskler, medan muskler som sträcker i en led kallas sträckmuskler. En muskel kan även påverka flera leder. När vi rör oss sker ett invecklat samspel mellan de olika musklerna. Därför blir våra rörelser mjuka och välbalanserade. Även vid vila finns en viss spänning i muskulaturen. Tack vare den kan vi stå upprätt och kroppens leder hålls ihop.

Skelettmuskler fäster vid skelettet.

Skelettmusklerna styrs av viljan

Skelettmuskulaturens sammandragningar styrs av vår vilja. Impulsen till sammandragningarna förmedlas av ryggmärgsnerver. En nervtråd kan styra flera hundra muskelceller i samma muskel. Eftersom en muskel kan innehålla tusentals muskelceller är många nervtrådar inblandade i att styra en muskel. Ju färre muskelceller som en nervtråd styr, desto bättre blir kontrollen av rörelsen.

Kontaktpunkten mellan nervtråd och muskelcell kallas motorändplatta. När nervimpulsen når motorändplattan frigörs ett ämne som för signalen vidare in i muskelcellen. Impulsen sätter i gång en rad reaktioner. Kalcium frisätts från förråd i muskelcellen och påverkar aktin- och myosintrådarna. "Små armar" på myosintrådarna hakar i aktintrådarna och drar i dem ungefär som vid årtag. På så sätt glider trådarna mer omlott. Muskelcellen, och därmed hela muskeln, dras ihop. När impulsen i nervtråden har passerat pumpas kalcium åter in i förråden och muskelcellen slappnar av.

När muskeln dras samman förbrukas mycket energi. Därför innehåller muskelcellerna många små "kraftverk", så kallade mitokondrier som producerar den energi som behövs. Energin kommer från näringen i maten som vi äter.

Muskelceller kan även lagra överskottsenergi i form av en kolhydrat som heter glykogen. Om den arbetande muskeln inte får tillräckligt med syre bryts inte näringsämnena ner fullständigt. Då bildas mjölksyra i muskulaturen, vilket leder till att man blir trött och känner smärta i musklerna.

En nervtråd kan styra flera hundra muskelceller.

Kroppens större muskler

Vår kropp innehåller drygt 600 skelettmuskler. Muskler som påverkar en viss led är ofta ordnade i grupper. Muskler som har samma funktion och hjälps åt i sitt arbete kallas agonister eller synergister. Muskler som motverkar varandra kallas antagonister. De olika muskelgrupperna samspelar på ett invecklat sätt när man rör sig. Rörelserna blir därför smidiga.

Några av kroppens viktigare skelettmuskler beskrivs mer i detalj nedan.

Huvudets muskler

I ansiktet finns flera små ytliga muskler som sköter mimiken, samt öppnar och stänger ögonen och munnen. Med hjälp av dessa muskler kan vi bland annat rynka pannan, le, puta med munnen och blinka. Muskulaturen gör att vi kan visa vår sinnesstämning i form av ansiktsuttryck till andra människor.

Vi har fyra tuggmuskler intill de båda käklederna. När vi tuggar dras dessa muskler samman. Djupare liggande muskler sköter ögonens, tungans och svalgets rörelser.

Med hjälp av ansiktets muskler kan vi bland annat rynka pannan, le, puta med munnen och blinka. Stora nickmuskeln, eller sneda halsmuskeln gör att man kan vrida och böja på huvudet.

Ha