muskler
Rörelser
Varje rörelse som kroppen gör beror på att en eller flera muskler drar ihop sig. Musklerna samarbetar genom att en muskel spänns (den muskeln kallas då agonist) och en slappnar av (den muskeln kallas antagonist).
Ett exempel på hur det fungerar är armbågsböjaren. När man böjer armen så drar biceps ihop sig, medan triceps slappnar av.
Då är biceps agonist och triceps antagonist.
Om man istället sträcker ut armen så blir triceps agonist (den spänns) och biceps blir antagonist (den sträcks ut). Alla muskler är alltså både agonister och antagonister.
När en muskel ska dra ihop sig sker ett komplicerat samspel mellan hjärnan, ryggmärgen och nerverna.
Nerverna kan även få impulser från andra delar av nervsystemet samt från sinnesorgan i muskler och leder.
Varje rörelse som kroppen gör beror på att en eller flera muskler drar ihop sig. Musklerna samarbetar genom att en muskel spänns (den muskeln kallas då agonist) och en slappnar av (den muskeln kallas antagonist).
Ett exempel på hur det fungerar är armbågsböjaren. När man böjer armen så drar biceps ihop sig, medan triceps slappnar av.
Då är biceps agonist och triceps antagonist.
Om man istället sträcker ut armen så blir triceps agonist (den spänns) och biceps blir antagonist (den sträcks ut). Alla muskler är alltså både agonister och antagonister.
När en muskel ska dra ihop sig sker ett komplicerat samspel mellan hjärnan, ryggmärgen och nerverna.
Nerverna kan även få impulser från andra delar av nervsystemet samt från sinnesorgan i muskler och leder.
Kommentarer
Trackback
