Kristendomen
Det finns många inriktningar inom kristendomen, men dem största är dem protestantiska kyrkorna, den ortodoxa och katolska kyrkan. Många grundlikheter men också vissa skillnader som skiljer dem åt.
Inom dem olika inriktningarna är Bibeln densamma, men alla tolkar den på olika sätt.
Ortodoxa kyrkan anser att allt som står i Bibeln ska följas exakt som den är och man ska inte tolka den på något annat sätt än det som står. Katolska kyrkan kan tolka Bibeln på flera olika sätt, dem tycker att den är ganska otydlig. Slutsats: ortodoxa kyrkan anser att man inte ska omtolka Bibeln, Katolska kyrkan tycker att man bör göra det, p.ga. otydlighet.
Sakramenten:
Dem sju sakramenten för den ortodoxa kyrkan är: *Dopet *Smörjelsen *Nattvarden *Bikten *Prästvigningen *De sjukas smörjelse *Äktenskapet. Dem gäller även för den katolska kyrkan, som är en likhet, men dem protestantiska kyrkorna har bara två sakramenten och dem är: *Dopet och *Nattvarden. Sammanfattning: Den ortodoxa och den katolska kyrkan har likheten att dem har sju lika sakramenten, medans skillnaden för dem protestantiska kyrkorna är att dem bara har två sakramenten. Likheten mellan dem tre inriktningarna är att Dopet och Nattvarden gäller för alla.
2: Hur skulle ditt liv förändras om du blev aktivt kristen?
Om jag blev aktivt kristen så skulle mitt liv förändrats, både positivt och negativt. Anledningen till att jag tror att mitt liv skulle förändras på ett bra sätt är att man som kristen läser bibeln och följer Guds tio bud ord. Om jag skulle ha följt dem så hade många mindre bra saker ha hänt. Ett "budord" är att "man ska hedra din far och din mor". Alltså att man ska uppskatta sina föräldrar och visa dem den respekt som dem förtjänar! Vi skulle säkert ha sluppit många bråk och tjafs, men då skulle jag heller inte ha lärt mig allt jag kan idag och jag skulle nog inte ha den erfarenheten heller som är väldigt bra att ha! Som kristen skulle jag alltså nog avstått från många sämre beslut. Som skulle ha påverkat mitt liv på ett negativt sätt. Men utan det "dåliga" som sker kan man inte heller veta det bra.
Som aktiv kristen skulle mitt liv förändras på negativa sätt också då man hela tiden strävar efter att leva på det sättet som framgår i bibeln. Och det skulle inte fungera för mig eftersom att jag lever på mitt sätt och mitt liv, alla sidor hos mig själv skapar min egna speciella personlighet, som gör att jag blir jag. Mitt liv skulle vara begränsat eftersom det är många saker man helst ska undvika, som t.ex. att dricka sig berusad är något man ska avstå från som kristen. För att det kan ge dåliga konsekvenser vilket jag också håller med om och förstår. Men jag tycker ändå det är viktigt att utforska livet och se vad som är bra och dåligt. Att få erfarenhet och lära sig av sina misstag är väldigt viktigt att göra för att kunna utvecklas som individ. Det säger jag för att jag har mycket erfarenhet av att göra dem mindre bra sakerna och då vet jag också hur mycket jag har utvecklats och har vuxit som person.
3: Påståendet att Gud har skapat världen? Argument för & mot.
Gud beskrivs b.la. som allsmäktig, helig, rättfärdig och evig. Utifrån detta kan jag försöka hitta mina argument för och mot påståendet att Gud har skapat världen.
Argument för: Allting som har skapats är inte mänskligt, alltså att ingen människa har kunnat skapa vissa saker som finns och existerar. Frågan är då finns det något som människan inte kan ha skapat? Människan själv t.ex.! Eftersom hur ska en människa kunna skapa en annan människa utan en första människa? Mina argument för påståendet att Gud har skapat världen är då att han beskrivs som den stora skaparen bakom allt som ingen människa kan ha kunnat skapa. Alltså något övernaturligt och heligt som han beskrivs som.
Argument mot: Man beskriver även Gud som god, snäll och kärleksfull. Men den stora frågan är då varför finns all ondska och allt dåligt om nu Gud är så himla bra som man påstår?? Och om Gud är allsmäktig så kan han väl ta bort ondskan? Men det har han ju inte gjort! Ondskan finns, men finns då Gud? Kanske, kanske inte. Man väljer själv vad man vill tro på. Men det kan faktiskt gå ihop, eftersom han kanske har valt att inte ta bort det onda som finns. Kanske för att det alltid finns saker att ta lärdom av, oavsett om det är en bra eller dålig sak som händer så kanske det kan omvandlas till något gott och bra. Jag tror att ondskan måste existera för att det ska finnas något gott att uppskatta och jämföra med!
Att döda ett barn
Den handlar om ett barn som ska gå till grannen och låna lite socker, men sen på vägen hem så händer det en olycka, det kommer en bil och kör över barnet. Mannen och kvinnan som satt i den bilen som körde på barnet hade väldigt bråttom till havet, jag tycker att den här handlingen är väldigt realistisk för det händer ofta att man kör lite extra fort för att man har bråttom, men egentligen så tjänar man inte så många minuter på att åka så fort, för att det är väldigt lätt att det sker en olycka som det nu gjorde. Och då är frågan, var det verkligen värt att köra för fort när konsekvenserna blev som dem blev? Det tycker iallafall inte jag, ganska onödigt, men det tänker man nog inte på förren det händer något sånt. Man lär sig av sina misstag. Mannen ångrade sig väldigt mycket efteråt och han har förhoppningsvis lärt sig något utav händelsen.
Man får veta allting som händer innan och efter olyckan, men som läsare får man inte veta vad som egentligen händer och sker utan författaren vill nog att man själv ska föreställa sig händelsen för att det ska bli så bra som möjligt, och det tycker jag att Dagerman lyckades väldigt bra med. Jag antog eller snarare förstog vad som hade hänt och det tror jag var hela poängen med novellen.
Olyckan resulterade med att många människors liv förändrades på bara några sekunder, ingen kunde ana någonting för att man inte kan veta vad som skulle hända. Och det tog jag lärdom av från den här novellen, att vad som helst kan hända när som helst. Allting kan förändras på väldigt kort tid. Budskapet framgår tydligt för mig, då jag ett litet misstag kan förändra så mycket, och det är det absolut inte värt.
Inga namn får man veta, utan istället formulerar han det såhär "mannen som ska döda ett barn" och "mannen som ska förlora sin son". Det sättet skapar ett intresse för mig att fortsätta att läsa.
Karaktärerna beskrivs inte så bra och noggrant, som att man inte får veta några namn eller hur dem ser ut osv. Man ficka i princip bara veta könen. Den man som körde över barnet fick man en liten personbeskrivning av och det var "han är en god man och skulle aldrig göra en fluga förnär" alltså att han aldrig skulle göra något sånt som han gjorde utan att det var en olycka som kan hända vem som helst. Oavsätt om man är en god man som han beskrivs som.
Genren är drama, då ett oskyldigt barn dödas. Föräldrarna förlorar deras barn och m kör på barnet får enormt mycket skuldkänslor. Mycket spänning och en lärorik novell! På det sättet att jag själv övningskör och det gav mig en ordentlig tankeställare om hur en hög hastighet kan skada så mycket som den faktiskt kan.
Ett väldigt gammalt språk som gör att det blir en väldigt bra novell. När jag läser rubriken "Att döda ett barn" så tänker jag på en mördare och inte alls en trafikolycka, väldigt överraskande.
Jag tycker att novellen är väldigt välskriven och fångar upp läsaren redan i början, och det är en väldigt realistisk situation, som är lätt att förstå.
/Rebecca Jonsson.
NOVELL
Dröm eller verklighet
Hon står redo vid brevlådan och väntar på det kanske absoluta bästa och viktigaste brev som någonsin har kommit. Förhoppningsvis kommer det att förändra hennes och många andras liv och framtid. Hon och hennes manliga vän har kämpat och slitit igenom detta tillsammans. Det är många andra som också väntar i sina hem på samma brev. Hon och ett hundratal andra är nervösa, spända och troligen redo, för att höra det stora beslutet. Antagen eller inte?? Snart, kanske inom en timme eller två får hon veta om dem hårda fysiska och psykiska testerna har gett resultat. Det är ett viktigt besked och det många framtider som står på spel. Hon vet att om man inte klarar alla tester så är det inte helt kört, utan man kan göra om provet om något år. Skulle man orka det?, tänker hon och säkert många andra. Det är tufft, riktigt tufft. Men man måste vara redo och beredd på många jobbiga, otäcka och svåra situationer att kunna lösa och då behövs det hårda test för att klara av den typen av arbete som det handlar om.
Dem två vännerna har kämpat sig igenom den här processen tillsammans, peppat och stöttat varandra i alla lägen. Nu är det på allvar det vet dem alla. Inget trams ingen lek det är nu det gäller. Ett "ja" eller "nej" är vad dem väntar på. En vilja av stål är vad som krävs! Att kämpa hela vägen från början till slut. Dem har gått igenom mycket tilsammans, hårda fystester, psykiskt jobbiga samtal med psykologer som testar om deras psyke skulle klara av det här yrket.
Tiden är inne, posten ramlar ner i brevlådan. Tusen tankar snurrar runt i huvudet och hon är väldigt nervös och spänd inför beskedet. Samtalet till den manliga vännen är snart igång, några ringsingnaler går fram i luren och han svarar snabbt och hastigt, brevet har anlänt hos honom också. Dax att öppna, men med såklart varandras stöd i telefonen.
Några minuter senare har dem båda resultatet i deras händer. En tyst minut går och hon börjar stamma, "ja, ja, jag klarade det" Jag kom in på polishögskolan utbrast hon häpnat. Då är vi två säger han med en stolt, glad och överraskande röst. Vi klarade det, skriker hon gråtandes av glädje i telefonluren, det gjorde vi, tillsammans!
Hon vaknar hastigt upp, det var en dröm.
Men hennes högsta dröm är faktiskt att bli polis. Så drömmen gav henne hopp om att kanske komma in på polishögskolan om några år, efter gymnasiet. Tillsammans kanske hon och hennes manliga vän som också vill bli polis klarar det. Drömmen gav henne viljan av stål att fortsätta sträva efter det stora målet. Men framförallt en ny kämparglöd som förhoppningsvis kommer att hjälpa till på vägen till deras gemensamma dröm. Polisyrket.
Mitt drömsamhälle
För att mitt drömsamhälle ska gå ihop och fungera för 5000 människor som kommer från olika delar av världen, så behövs det många olika ”grupper” som fattar beslut om hur allt ska vara, men alla ska få komma med idéer och förslag, men det är mojoriteten som avgör hur det kommer att bli, dem i gruppen ser till att det blir så som majoriteten tycker och dem tar även in förslag från allmänheten, och det gäller för alla grupper.
Det får inte förekomma någon rasism eller något annat som kan kränka andra människor. Det ska finnas ”poliser” som ser till att allt sköts. ”Regler och ”normer” bestämmer dem som är i denna ”polisgrupp” men allmänheten får också komma med förslag och sen avgör majoriteten om det ska bli så eller inte, så alla ska få sin röst hörd. Har man inte lagar och normer så tror inte jag att samhället kommer att fungera. Man behöver det för att alla ska trivas. Lagarna skulle vara så att bryter man dem så får man samhällstjänst och får jobba av det man har gjort, efter sin egen förmåga. Ingen blir inlåst i ett fängelse för att det handlar om att bygga upp ett samhälle och då behöver man allt folk som finns.
Alla ska ha rätt till mat, sjukvård och allt annat som är nödvändigt. Medan vi håller på att skapa ett nytt samhälle delar vi på allt som finns och försöker att överleva och jobba för att bygga upp ett bra samhälle. Alla ska hjälpas åt och jobba, där kommer dem grupperna in och ser till att alla får ett jobb som passar en själv, så att alla kommer få ett jobb, men efter sin egen förmåga. När man sedan har byggt upp tusentals hus och allt går ihop så kommer vi börja tillverka pengar och fängelse kommer då att finnas. Men för att det ska bli ett bra samhälle så behöver man hjälpas åt. En grupp som heter ”sjukvåden” kommer att finnas, och där jobbar alla som har någon sådan utbildning, är det väldigt få som har en sådan utbildning så får den som har det utbilda andra.
Olika grupper som jobbar med att se till att maten som finns fördelas jämt, och finns det ingen mat så får man ta det man hittar. Det kommer finnas en ”matgrupp” i alla bostadsområden, och så kommer man överens om en dag i det samhället man bor i att man hämtar mat, den dag man har bestämt. Och så får man så mycket som man kan tänkas behöva. Som sagt så använder vi inte pengar än då jag prioriterar att alla ska överleva. Men pengar, tidningar och bl.a. fängelse kommer att komma när vi har byggt upp samhället.
Man hjälps åt i mitt samhälle och utbildar varandra om det behövs, allt handlar om att överleva och bygga upp ett bra samhälle som vi ska leva i, då behövs det en bra grund. För allt som sker i samhället nu kommer att påverka allt annat som sker i framtiden. Precis som det är idag, vi påverkas av det som skett förr i tiden, på något sätt.
//Rebecca Jonsson SA12
Brev till mentor:
Hej Frida! Jag är en glad och positiv tjej som älskar träning! Konståkning och styrketräning är det jag brinner för. Förutom det så gillar jag att lägga ner mycket tid på skolan och umgås med mina vänner. Jag bor med min familj i Finspång. Mamma, hennes man, min lillasyster, en hund och en katt. Jag har tyvärr ingen kontakt med min far då det har skett ett stort missförstånd mellan mig, mamma och pappa för några månader sen som gjort att vi inte har någon kontakt med varandra idag. Det är tungt ibland att inte ha någon pappa att prata med, men jag försöker se framåt och göra det bästa av situationen. Jag tror på att det finns en mening med allt som händer. Även om det är svårt och tro att det sker av en anledning så lär jag mig oftast alltid något av det som skett och det gör att jag tänker positivt på det hela.
Mina starka sidor är att jag lägger ner mycket tid på skolan och gör arbeten ordentligt och noga, vill ständigt utvecklas och älskar utmaningar. Är väldigt positiv som person och älskar att skratta. Jag är som starkast i sociala sammanhang och står upp för mina åsikter. Tänker logiskt och försöker alltid att lösa problem som uppstår. Jag är mänsklig och har dåliga dagar som alla andra. Är väldigt stolt över mig själv och vill bli ihågkommen som den person just jag är. Tycker också om att hjälpa människor! efter gymnasiet vill jag arbeta som B.la. Personlig tränare, gym instruktör, kostrådgivare och Bodypump ledare, jag älskar allt som har med träning och hälsa att göra och även att hjälpa människor, så det skulle vara ett perfekt jobb för mig. Men senare i livet när jag har fått bra med erfarenhet så vill jag bli polis och sedan vidarutbilda mig till kriminalare, det är min högsta dröm!
Jag behöver jobba lite extra på att inte stressa upp mig vid prov, och ta en sak i taget. Helst vill jag göra allt med en gång, men det vet jag att det inte funkar. Som sagt så blir väldigt nervös och stressad inför prov och kan må ganska dåligt av det. Det märkte jag när vi hade nationella prov i nian och behöver verkligen jobba med att ta det lugnt och vara nöjd med att ha gjort mitt bästa, även plugga ordentligt så jag är säker på det gör. Tar dock lång tid för mig att lära mig saker, så behöver oftast tydliga förklaringar för att jag ska förstå vad det är jag ska göra, annars blir det lätt att jag inte gör något vettigt.
Idrott och hälsa är mitt favorit ”ämne” i skolan, då jag brinner för det och är ett träningsfreak, som många kallar det. Mvh Rebecca Jonsson
world trade center
world trade center
muskler information
muskler
Allmänt
world trade center
muskler
Varje rörelse som kroppen gör beror på att en eller flera muskler drar ihop sig. Musklerna samarbetar genom att en muskel spänns (den muskeln kallas då agonist) och en slappnar av (den muskeln kallas antagonist).
Ett exempel på hur det fungerar är armbågsböjaren. När man böjer armen så drar biceps ihop sig, medan triceps slappnar av.
Då är biceps agonist och triceps antagonist.
Om man istället sträcker ut armen så blir triceps agonist (den spänns) och biceps blir antagonist (den sträcks ut). Alla muskler är alltså både agonister och antagonister.
När en muskel ska dra ihop sig sker ett komplicerat samspel mellan hjärnan, ryggmärgen och nerverna.
Nerverna kan även få impulser från andra delar av nervsystemet samt från sinnesorgan i muskler och leder.
muskler
Varje rörelse som kroppen gör beror på att en eller flera muskler drar ihop sig. Musklerna samarbetar genom att en muskel spänns (den muskeln kallas då agonist) och en slappnar av (den muskeln kallas antagonist).
Ett exempel på hur det fungerar är armbågsböjaren. När man böjer armen så drar biceps ihop sig, medan triceps slappnar av.
Då är biceps agonist och triceps antagonist.
Om man istället sträcker ut armen så blir triceps agonist (den spänns) och biceps blir antagonist (den sträcks ut). Alla muskler är alltså både agonister och antagonister.
När en muskel ska dra ihop sig sker ett komplicerat samspel mellan hjärnan, ryggmärgen och nerverna.
Nerverna kan även få impulser från andra delar av nervsystemet samt från sinnesorgan i muskler och leder.
muskler
Musklernas uppbyggnad
Rörelse, stadga och skydd
Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.
Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelser i lederna och kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga, utan även
- stadga åt skelettet
- skydd åt de inre organen
- möjlighet att tala, svälja och tugga, och att visa känseluttryck i form av olika miner
- kontroll över tarmens och urinblåsans tömning
- hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna
Musklerna ger rörelseförmåga, stadga och skydd.
Celler som drar ihop sig
Halva kroppsvikten utgörs av muskulaturen. Muskelvävnaden består av celler som kan dra ihop sig som svar på nervimpulser. Muskelcellerna brukar även kallas för muskelfibrer eftersom de är så långsträckta. Sammandragningarna av musklerna ger kraft.
Tre olika slags muskler
Muskulaturen i vår kropp är av tre slag:
- Hjärtmuskulatur bygger upp vårt hjärta. Muskelfibrerna är ofta förgrenade och bildar tredimensionella nätverk. Hjärtmuskulaturens sammandragningar pumpar ut blodet i kärlen. Muskulaturen är både uthållig och snabb, men kan inte styras av viljan.
- Skelettmuskulatur bygger upp de stora muskler som bland annat finns i armar och ben. Muskulaturen kallas även tvärstrimmig eftersom den ser randig ut när man tittar på den i mikroskop. Skelettmusklerna fäster vid skelettet eller bindväv och kan påverkas av viljan. Den arbetar snabbt men är inte så uthållig.
- Glatt muskulatur finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen. Den kan inte styras av viljan och är uthållig men långsam. Sammandragning av den glatta muskulaturen påverkar blodflödet genom blodkärlen och luftflödet genom luftrören. Den glatta muskulaturen pressar också urinen och mag-tarminnehållet vidare.
När man pratar om muskler i samband med rörelseapparaten menar man skelettmuskulatur.
Det finns tre olika slags muskulatur i kroppen.
Skelettmusklernas uppbyggnad
Skelettmuskelceller består av flera celler som smält ihop. Varje cell innehåller därför flera cellkärnor.
Efter födelsen bildas inte fler skelettmuskelceller. När vi växer ökar istället muskelcellernas storlek. En del muskelceller kan bli upp till 30 centimeter långa.
Skelettmuskelcellerna innehåller proteintrådar som ligger på ett mycket regelbundet sätt, vilket gör att muskelvävnaden ser tvärstrimmig ut när man tittar på den i mikroskop. Proteintrådarna är av två olika sorter, aktin och myosin.
Proteintrådarna kan förskjutas i förhållande till varandra så att de ibland ligger helt omlott och ibland mer åtskilda från varandra. När trådarna ligger omlott förkortas muskelcellen. Det är detta som sker när muskeln dras samman eller spänns.
Skelettmusklerna innehåller tunna trådar av två olika sorters protein, aktin och myosin. Proteintrådarna kan förskjutas i förhållande till varandra. När muskeln är avslappnad är proteintrådarna skilda från varandra (1). När muskeln dras samman glider trådarna av aktin och myosin in mellan varandra (2).
Cellerna ligger ihopbuntade
Muskelcellerna ligger jämsides med varandra i buntar som hålls ihop av bindväv. Flera buntar bildar tillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns en lite tjockare bindvävshinna. Den fortsätter ut i muskelns sena, som är uppbyggd av stram bindväv. Flera muskler kan ligga i muskelfack som avgränsas av bindväv.
Muskulaturen får syre och näringsämnen från blodkärl som går in i muskeln. Kärlen följer bindväven mellan muskelcellerna. När muskeln arbetar ökar blodflödet genom den. I bindväven går även nerver som förmedlar information till och från muskeln.
Muskelcellerna ligger parallellt i buntar som hålls ihop av bindväv (1). Flera buntar bildar tillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns en lite tjockare bindvävshinna som fortsätter ut i muskelns sena (2). Muskulaturen får syre och näringsämnen från blodkärl som går in i muskeln. Kärlen följer bindväven mellan muskelcellerna. I bindväven löper även nerver som förmedlar information till och från muskeln (3).
Musklerna fäster vid skelettet
Varje skelettmuskel fäster vid två eller flera punkter på skelettet. Vissa skelettmuskler fäster trots sitt namn i huden istället för vid skelettet. Det gäller framför allt ansiktets muskler. Muskelns ena fästpunkt kallar man för ursprung, den andra för fäste. När en muskel har flera ursprung säger man att den har flera huvuden.
Fästpunkterna vid skelettet sitter på varsin sida av en led. När muskeln drar ihop sig böjs eller sträcks leden. Tack vare hävstångseffekten kan en liten sammandragning ge en stor muskelrörelse.
Muskler som böjer i en led kallas böjmuskler, medan muskler som sträcker i en led kallas sträckmuskler. En muskel kan även påverka flera leder. När vi rör oss sker ett invecklat samspel mellan de olika musklerna. Därför blir våra rörelser mjuka och välbalanserade. Även vid vila finns en viss spänning i muskulaturen. Tack vare den kan vi stå upprätt och kroppens leder hålls ihop.
Skelettmuskler fäster vid skelettet.
Skelettmusklerna styrs av viljan
Skelettmuskulaturens sammandragningar styrs av vår vilja. Impulsen till sammandragningarna förmedlas av ryggmärgsnerver. En nervtråd kan styra flera hundra muskelceller i samma muskel. Eftersom en muskel kan innehålla tusentals muskelceller är många nervtrådar inblandade i att styra en muskel. Ju färre muskelceller som en nervtråd styr, desto bättre blir kontrollen av rörelsen.
Kontaktpunkten mellan nervtråd och muskelcell kallas motorändplatta. När nervimpulsen når motorändplattan frigörs ett ämne som för signalen vidare in i muskelcellen. Impulsen sätter i gång en rad reaktioner. Kalcium frisätts från förråd i muskelcellen och påverkar aktin- och myosintrådarna. "Små armar" på myosintrådarna hakar i aktintrådarna och drar i dem ungefär som vid årtag. På så sätt glider trådarna mer omlott. Muskelcellen, och därmed hela muskeln, dras ihop. När impulsen i nervtråden har passerat pumpas kalcium åter in i förråden och muskelcellen slappnar av.
När muskeln dras samman förbrukas mycket energi. Därför innehåller muskelcellerna många små "kraftverk", så kallade mitokondrier som producerar den energi som behövs. Energin kommer från näringen i maten som vi äter.
Muskelceller kan även lagra överskottsenergi i form av en kolhydrat som heter glykogen. Om den arbetande muskeln inte får tillräckligt med syre bryts inte näringsämnena ner fullständigt. Då bildas mjölksyra i muskulaturen, vilket leder till att man blir trött och känner smärta i musklerna.
En nervtråd kan styra flera hundra muskelceller.
Stora muskler
Kroppens större muskler
Vår kropp innehåller drygt 600 skelettmuskler. Muskler som påverkar en viss led är ofta ordnade i grupper. Muskler som har samma funktion och hjälps åt i sitt arbete kallas agonister eller synergister. Muskler som motverkar varandra kallas antagonister. De olika muskelgrupperna samspelar på ett invecklat sätt när man rör sig. Rörelserna blir därför smidiga.
Några av kroppens viktigare skelettmuskler beskrivs mer i detalj nedan.
Huvudets muskler
I ansiktet finns flera små ytliga muskler som sköter mimiken, samt öppnar och stänger ögonen och munnen. Med hjälp av dessa muskler kan vi bland annat rynka pannan, le, puta med munnen och blinka. Muskulaturen gör att vi kan visa vår sinnesstämning i form av ansiktsuttryck till andra människor.
Vi har fyra tuggmuskler intill de båda käklederna. När vi tuggar dras dessa muskler samman. Djupare liggande muskler sköter ögonens, tungans och svalgets rörelser.
Med hjälp av ansiktets muskler kan vi bland annat rynka pannan, le, puta med munnen och blinka. Stora nickmuskeln, eller sneda halsmuskeln gör att man kan vrida och böja på huvudet.
Ha
muskler
Man behöver muskler för att röra armar, ben och midja. I din kropp så finns det 2 sorters muskler. Den ena muskeln kan du bestämma att den ska t.ex. hoppa och prata, medan den andra är automatisk som t.ex. tarmarna och hjärtat. Hjärtat slår 70 gånger per minut. Vi har 650 muskler i kroppen. I örat så sitter den minsta muskeln och den största sitter i ändan. Med hjälp av våra muskler och hjärnan så kan vi röra vårat skelett. Om vi inte hade muskler så skulle vi inte kunna röra oss. Musklerna kan spännas och slappnas av. Om man ramlar och man inte är tränad så har man sämre reflexer än de som är tränade. I vårt ansikte så har vi 43 muskler och när vi ler använder vi bara 17 muskler. Men när man gör en arg grimas så använder man alla 43 muskler. Vi har bl.a. muskler i underkäken som gör att vi kan tugga maten.
muskler
Utan muskler skulle kroppen mista majoriteten av sina funktioner, talet, kroppens rörelser och annat arbete skulle ej kunna genomföras.
Hur fungerar organet?
se svar ovan.
Vad händer om organet inte fungerar?
Hjärtat är kroppens viktigaste muskel, utan den skulle vi inte kunna leva. Dessutom så skulle rörelseapparaten inte kunna uppfylla de funktioner de är skapta för om de inte fungerade (gå, prata mm.)
Hur påverkar detta system den övriga kroppen?
Muskler är en form av kroppens arbetsstenar. Dessa gör med hjälp av leder och senor att vi kan röra oss och ta oss framåt. Musklerna kopplar samman resten av kroppens bestånds delar.
